En dag som denna känns det som om någon högre makt leker med lilla Skellefteå. Hur varmt kan det bli innan någon trillar av pinnen? Men man ska inte klaga, hellre svettas jag än fryser. Och det är då något som man gör på jobbet. Snacka om trögtänkt... Pappa var ledsen över att deras kylanläggning inte funkade på ELON, haah, too bad.

Förövrigt tackade jag ja till högskoleutbildningen jag blivit antagen till. Civilingenjör Arkitektur blir det till hösten i Luleå. Intressant.


Nu taggar jag morgondagen med detta sköna gäng:
 
Nästan en hel månad har gått sedan vi skiljdes åt en ljummen sommarkväll i juni. Härligt att få träffa dem igen!