ON REPEAT

Dagarna drar sig förbi, smyger in i varandra och gör det stört omöjligt för mig att skilja på dem. Inte för att dagarna är tråkiga nu, inte det. Men de påminner väldigt mycket om varandra.

På väg hem från skolan, kvart i fem vilket vi tyckte var tidigt, blev vi stoppade av två kvinnor bakom oss som ropade ursäkta, hallå! Vi stannade in och den ena kvinnan frågade var jag köpt min väska. Svaret blev att jag sytt den själv och fick veta att den var jättefin. Hur ofta händer det liksom? Mina axlar som väldigt snart bryts sönder av all tyngd blev lite gladare och jag gick vidare lite stoltare.



Kommentarer

Namn
Mail...
Blogg

Trackback